Att vara eller inte vara
Att skriva eller inte skriva...
NU ÄR DET BARA DRYGT 3.5 VECKOR KVAR!!! (Beroende på vem där hemma i skogen som drar hem storkovan förstås!) Galet.
Jag, mamma? Vissa dagar klingar det bra, andra dagar känns det lika främmande som att sitta på en dyr restaurant i Frankrike och äta sniglar... Vad är det egentligen jag har gett mig in på?
Hela mitt liv fram till nu, har känts som att bli mamma är det mest naturliga och självklara som kommer att hända någon gång, och det har alltid varit min enda egentliga dröm, att få bilda en riktig familj. Men nu, när jag sitter här med Kebnekajse på magen, känns det inte rikitgt lika självklart.
Tro mig, jag är lyckligare än någonsin, men saker som jag inte känt mig ett dygg osäker på tidigare, känns nu som enorma frågetecken snarare än utropstecken... Varför blir det så???
Jag har ju hela tiden under dessa snart nio fulla månader, lite upprepat som ett mantra tyst för mig själv "jag ska inte bli en sån där nojig och velig mamma som konstant oroar sig över vad som är rätt och vad som är fel". Men nu har ett litet velmonster trots detta gnagit sig in i en liten del av min tidigare glasklara hjärna, och börjar göra mitt riktiga jag lite smått osäker på en del saker...
Och ja, som med så mycket annat under den här niomånadersresan; jag fattar att det kommer på köpet. Men det irriterar mig.
Förhoppningsvis tar lustgasen under förlossningen knäcken på detta lilla monster så att jag kan tänka klart igen, men vad är oddsen för detta? Förmodligen fungerar gasen mer som helium, och blåser upp denna otäcka plåga till en jättebalong som helt tar över styret för de närmsta åren. Men tro mig, jag ger inte upp utan en ordentlig kamp!
Nog med bebisfödarsnack nu!
Är från och med idag ledig en vecka, då ungdomarna har sportlov.
Shit, nu kände jag mig sådär tråkigt vuxen... Istället för att mentalt mer likna mig med mina fina elever, markerades det fysiska avståndet i ålder. Det är bara att inse att även jag blir äldre, och inte längre är den där coola 20-åringen med piercing i tungan och sköna kläder...
Istället har jag blivit den något mer insiktsfulla mamman, som har bytt de "sköna" outfitsen mot mer bekväma kläder, och piercingen i tungan mot örhängen med ädelstenar...
Gud, jag har verkligen blivit vuxen.
/Yours Truly
När Johan är borta slappar Anne i soffan :)
Johan har dragit till grabbsen i sthlm, och gravid som jag är väntar en slappkväll i soffan med extra mkt toblerone och SATC. Inte helt fel :)
MEN, för att förtjäna denna toblerone-fest, var jag ju tvungen att stilla samvetet och "motionera" en runda innan jag intar soff-mode... Jag kan meddela att det nog var mitt livs kallaste promenad någonsin.
Aldrig tidigare har väl en powerwalk (dock med betydligt mindre power än i vanliga fall) lämnat frostspår på både ögonfransar och bryn! Jag såg ut som en blandning av Frosty och Rudolph när jag tittade mig i spegeln! När ansiktet fryser till is kan man verkligen tala om en uppfrISknande promenad! Jag var tvungen att ta en låååång dusch och skrubba extra mkt för att få tillbaka känseln i min frusna rumpa.
För övrigt kan meddelas att jag igår tog ett revolutionerande steg i min högteknologiska utveckling, och inhandlade en sprillans ny iPhone!
Jag vet. Det är EXTREM lyxfällanvarning på detta, men jag tyckte att jag faktiskt kunde unna mig denna lilla julklapp eftersom jag varit såå duktig och betalat av mina andra avbetalningar. Dessutom har jag sedan länge bestämt mig för att bryta mig fri från min tidigare operatör, och fick nu ett väldigt bra erbjudande från den nya, vilket gjorde att det blev betydligt billigare än jag hade trott.
Tyvärr har jag dock inte så mkt nöje av denna fantastiska pryl, då jag inte fick med mig ngt SIM-kort. Det kommer visst på posten... Det känns dock lite bittert och jag måste erkänna att jag känner mig mer som en tönt som sitter och håller i en död telefon, än en cool mamma som cruisar runt bland mail och häftiga Apps (som jag fick lära mig att det heter!). Men "allt har sin tid". Tillsvidare läser jag diverse olika manualer och instruktioner så att jag har en chans att faktiskt använda mig av detta teknologiska under när den väl kommer igång.
Nu kurrar det lite mer än vanligt i magen och jag tror att Alfred börjar bli hungrig...
/Yours truly.
B 'n' B
Eftersom min fantastiske Johan på begäran har suttit ett antal timmar och fixat med bloggen, känner jag mig självklart tvungen att uppdatera!
Denna gång kan jag dock inte skylla det korta inlägget på att inget har hänt, för det har det ju såklart. MASSOR har hänt sedan sist.
Det största är att jag ska bli mamma, och ja självklart, Johan ska bli pappa :)
I Mars kommer hushållet att utökas med en liten plutt, i nuläget kallad "Alfred". Det har ju talats en längre tid om barn, och när vi väl bestämde oss och gjorde ett seriöst försök, satt han där på första försöket den lilla rackaren!
Vi blev nog båda lite chockerade, för vi hade räknat med att få träna oss lite mer. Men såklart blev vi också jätteglada!
Däremot tänker jag genast dementera klyschan om att allt är rosa och fluffigt och jättehärligt med att vara gravid. - SÅ ÄR DET INTE.
Det enda som är härligt, är någon gång efter vecka 24 när man börjar känna att det rör på sig ordentligt där inne, att det verkligen lever en liten varelse inne i ens egen kropp... det är häftigt. Allt annat är rent ut sagt otrevligt.
Man blir trött, kan inte äta och dricka det man vill och kroppen växer på ALLA ställen. Lägg dessutom till alla mentala bekymmer som kommer på köpet, de är det minsann ingen som pratar om. Ingen har någonsin nämnt att depressioner, tvivel och ångest över att aldrig åter få leva sitt eget liv, ibland kan vara starkare än glädjen över att vänta barn. INGEN.
Jag lovar att överföra denna information till alla de som frågar mig över hur det är att vänta barn. För jag har insett att det är fantastiskt viktigt att veta att det är OK att känna så, istället för rosa fluff.
Det är fullt normalt att inte bli helt uppslukad och automatiskt vilja spendera all sin lediga tid i alla möjliga barnbutiker som finns i jakt på vare sig kläder, skötbord eller nappar, eller tycka att det viktigaste som finns är att sluka allt som finns att läsa om amning, förlossning eller blöjbyten. Inte heller behöver man per automatik känna att livet inne i magen är det mest fantastiska, intressanta och absolut viktigaste som finns, och därmed åsidosätta alla tidigare intressen och prioriteringar. Det är absolut lika OK att fortsätta vara precis den man är, och leva precis samma liv som man gjorde innan (minus fredagsvinet, sexet och träningen då såklart...).
Missförstå mig rätt nu; SJÄLVKLART är det hur häftigt som helst att vänta barn, och självklart längtar jag som en tok efter att få se på och hålla i den lille (som jag hoppas är mest lik Johan, tänk en "kill-Anne"...)!! MEN det behöver inte överskina allt annat härligt som fortfarande finns här i livet.
Däremot är jag helt övertygad om att situationen, känslorna och prioriteringarna ändras för de flesta när den lille väl tittar ut! Om det blir så även för mig återstår att se den 18:e Mars (-ish)!
/Yours Truly.
skaffa minigris, eller inte skaffa minigris...
Medan stadsbon lillasyster uppenbarligen funderar på att skaffa en liten hund, av vissa även kallad "skit-i-snöre", som hon kan gå på stan med i fickan, funderar storasyster på landet på att skaffa en gris. Som jag alltid har sagt "don efter person" ; )
Faktiskt, jag är helt seriös; en liten minigris som kan vara både inne och leka med katterna, och ute och böka runt på gården. Det lilla livet skulle i sådanna fall heta Sture, "Sture the Pig". Tänk er själva: Sigrid, Sälma och Sture, vilken liga! Jag håller på att läsa på för fullt, och är snart lite av en minigrisexpert känner jag. Smyger även fram lite bilder till Johan, som är lite mer skeptisk till affären. Men vem är jag att klandra honom, han har ju aldrig bott på landet och förstår inte att grisar kommer på köpet! Dessutom är det så gott som omöjligt att inte vilja ha en, titta bara:
(bilden lånad)
Det vore ju för häfigt alltså! Jag ville ha en när jag var liten, men det ville inte mamma... Kruxet är bara att vi ju är borta så mycket. Det är just nu den enda haken, om det inte vor för det skulle Sture snart vara min!
Idag är det söndag och solen skiner för första gången på flera veckor! Fantastiskt. Jag ska snart ut och kolla in vårt nya ´hood! Senare får vi besök och det ska fikas födelsedagsfika i efterskott!
Ja gott folk, jag har inte så mycket mer att förtälja för stunden. Gårdagen ägnades åt att plocka upp de sista synliga kartongerna (med detta menas att det fortfarande är ett helt rum kvar fullt med ouppacakde kartonger, men därinne är vi aldrig, så det gör inte så mkt!), dammsuga och skruva ihop gästsängen! Så nu finns, om än en väldigt hård, sovplats för långväga besökare ;)
Nu ska jag byta morgonrocken mot mjukisbrallorna och gå ut i solen en timme!
Hoppas att ni alla har det bra!
/Yours Truly.
Återkopplad till jorden
Jag är sagolikt trött nu efter tre dagars hårt slit med omdömes-skrivande, så detta blir inget långt inlägg. Jag ville mest bara påpeka att jag lever, mår bra och trivs på jobbet!
Trots två riktigt hektska veckor trivs jag som fisken i vattnet, och imorgon är det dags för NP (nationella prov) i engelska för år nio!
Återkommer imorgon för en mer ingående uppdatering!
Sleep tight world...
Nu är det slut!
4, 75 års slit är nu över.
Inga fler ångestgivande tentor, inspirerande föreläsningar i IHRE-salen, heta diskussionsseminarier eller briljanta uppsatser väntar, för jag tar ut min lärarexamen! Helt otroligt.
Det kanske inte låter så märkvärdigt men det KÄNNS märkvärdigt. Fy tusan vad jag är bra, som har klarat tentor på 1650 sidor, skrivit inte en, utan två uppsatser på C-nivå, båda med högsta betyg, presenterat powerpoint-presentationer som min sambo gjort, men som jag tagit åt mig hela äran för ;) skrivit ett otal PM-där det diskutrats allt ifrån verbsatser, ordklasser, statusmanifestation under 1600-talet och didaktik med specialundervisningsperspektiv, samt ett examensarbete som jag fått mycket beröm för. Detta har gett mig briljanta ämneskunskaper i Engelska, Historia samt pedagogik, och det finns inte längre många vetenskapliga teorier jag inte känner till. Utöver detta har jag praktiserat på alla möjliga skolor och fått höra att jag har talang för yrket och kommer att bli en ypperlig lärare!
Ja, jag skryter massor nu, men jag tycker faktiskt att jag är värd det en dag som denna, för imorgon mina damer och herrar, kan jag titulera mig "lärare på avancerad nivå för gymnasiet och grundskolans senare år". Fantastiskt. Och detta ska självklart firas på bästa möjliga tänkbara sätt: nämligen med en bilresa hem. Hem till snön, skogen, luget och famljen. Och vi ska kramas som aldrig förr, för det är vi värda.
Ha en bra dag allihopa!
/Yours Truly.
Var inte alltför välplanerad och ordentlig...
Lägenheten är såld och vi håller nu på att packa och rensa ur förråden. Vinden sorterades och packades i går, och nu väntar källaren samt garderober i längenheten... För första gången någonsin är jag glad över att ha flyttat runt som en galning genom åren, det underlättar verkligen hela packningsprocessen! Däremot förstår jag inte hur jag inte kan ha fått stämpelkort hos adressändring, fatta hur många tusenlappar de har fått av mig. Det vore väl annars en bra idé tycker jag, mängdrabatt istället för de där flyttkorten som ingen i alla fall skickar längre...
Samtidigt som detta, försöker jag se till att bli utexaminerad lärare på fredag, och klara av allt pappersjobb som hör därtill! Parallellt med allt, är det även tänkt att jag ska planera undervisning för 4 klasser i engelska och svenska för resten av läsåret, men det blir ett fall för helgen! Jag börjar alltså mitt första riktiga heltidsjobb som lärare på måndag, och har än så länge inte ens öppnat någon av läroböckerna än... Men det löser sig! Min nya filosofi är att följa tipset jag fick av min examinator i onsdags "var inte alltför välplanerad och ordentlig, det sätter bara onödig press på dina elever". Det lät bra tycker jag som annars är så galet välplanerad!
Nu ska jag gå och förklara för min sambo att han är bäst i världen som dukar undan och fixar kaffe, när jag inte har tillräcklig kraft för att lyfta min stora rumpa ur soffan...
/Yours Truly.
Julen 08 - i efterskott!
Julaftonsfrukost hos far och Pia! (nej, pappa har vanligtvis inte det ansiktsuttrycket!)
I väntan på "tomten"...
Och så kom han, tomten...eller?
Johan hjälper lillebror "lucky strike" (- tomten)
Snön faller över Ivantjärn på julaftonskväll
Home sweet home
Simpson tar sig an juldagens äventyr!
Avfärd hemifrån, på väg mot sjön!
"vägen till sjön"
Vi korsar åker och skog!
..Framme!
Solar sig i vintersolen :)
På väg hemåt...
Tillbaka i byn.
Hemma!
Solen på väg ner över ladugårdstaket...
Ekorren tar sig lite kvällskäk :)
Lärare och husägare
...ingen dålig start på 2009 om man får säga så!
ÄNTLIGEN har vi fått lägenheten såld, och därmed är det även fastspikat att vi flyttar in i vårt fantastiska hus (villa!) den 2:a mars!
JAG ÄR LYCKLIGARE ÄN JAG NÅGONSIN VARIT. Ju mer jag tänker på det,desto högre vill jag hoppa omkring och sjunga lyckliga sånger :D Det känns otroligt bra. Äntligen kan vi ta nästa kliv frammåt tillsammans.
Hela affären med huset underlättas också av det faktum att min inkomst, f.r.o.m. den 23 februari kommer att multipliceras med 3. Jag var och skrev på anställningsavtalet i torsdags, och måndagen den 23:e februari blir jag lärare på riktigt, för resten av mitt liv! För första gången någonsin, kommer därmed min fasta månadsinkomst överstiga CSNs futtiga 7500, även det mina vänner känns otroligt! Vad gör man med så mycket pengar?!
Pengaöverflödet kommer dock inte bli alltför svårt att råda bot på, eftersom ca 100 kvm av vårt hus kommer att sakna möbler till en början... På listan står bland annat:
Fint köksbord+ fina stolar
Fler skohyllor...
Någon slags antik byrå el. dylikt
Två gamla vackra skrivbord
Sköna stolar till de vackra skrivborden
Bokhylla/-or till biblioteket/arbetsrummet
En stor golvkandelaber (femarmad) till det enorma vardagsrummet
Gardiner
Blommor
Det är helt fritt fram för samtliga läsare att bidra med valfritt objekt från listan! Se bara till att kontakta varandra, så vi inte får alltför många dubletter av något ;)
Igår hade jag och hjärtat en härlig kväll! Den började i hemmets lugna vrå, där det tillgades god svamprisotto till fin bakgrundsmusik. Denna delikata kreation intogs i salongen tillsammans med två glas vitt. Som grädden på moset avslutades middagen med en delikat chokladdessert, bestående av en äkta noblesseask!
Efter detta intog vi strike, där vi bowlade som två gudar och zippade några drinkar. Kvällen avslutades sedan på mysiga Å, där vi likt en första dejt satt och pratade och umgicks, innan vi gick hem för att återigen dela sovplats :)
Fantastiskt egentligen att man fortfarande kan uppleva sådana mysiga stunder, trots att man levt tillsammans en bra tid!
Idag är det lördag. Det blir nog en lugn dag utan alltför stora äventyr, jag misstänker att en förkylning är på ingående, och befinner mig för tillfället inte på den topp jag brukar... Det enda som står på agendan är en tur till Djurmagazinet för att inhandla rockiga halsband till tant Sigrid och tant Sälma! Jag har sett två fina halsband i läder med små silvernitar som de ska få! Sickan får ett rött, som kontrast till hennes silvergrå päls, och Slem får ett tufft svart som passar hennes bad ass-attityd :P Bilder på dessa damer i sina halsband kommer i framtiden!
Nu börjar mina ord ta slut, så jag sätter härmed punkt.
Ha en härlig helg allihopa!
/Yours Truly.
Det är dags nu.
Det är faktiskt inte roligt längre nu.
I onsdags var jag på jobbintervju. Min första "riktiga" intervju för ett jobb jag under 4,5 års tid faktiskt har utbildat mig för, så det är hög tid att någon anställer mig nu!
Det gick bra! Tror vi i alla fall. Har inte hört något ännu, men det kändes väldigt possitivt och jag fick bra vibbar från rektorn och övriga lärare. Jobbet gäller en tjänst på högstadiet i eng. och sv. Egentligen inte min kopp té helt och hållet, men det kan nog fungera ändå... Så nu går jag på helspänn och får hjärtklappning så fort telefonen ringer. Ett ypperligt tillfälle för de som vill att jävlas med mig alltså!
Idag är det lördag och jag tror att jag ska påbörja småändringarna i mitt ex.arb. Känns drygt eftersom jag helt har lämnat den bakom mig nu, men det måste göras för ett högre betyg!
För övrigt blir det en lugn "maratonmyshelg" som Johan så fint uttryckte det igår. Den senaste tiden har varit lite trist här hemma eftersom all energi gått till att grubbla på lägenheten. Så i den trista tillvaron måste vi nu verkligen pyssla om varandra extra mycket och vad är väl då bättre än en helt ledig ouppbokad helg?
Hoppas ni alla har det bra, jag tänker på er massor och ska verkligen försöka bli bättre på att höra av mig.
S, om du läser detta: v.8 blir jag klar med skolan, efter det ska jag se till att boka in en resa til GBG så vi får prata ikapp och kanske t.o.m ta en liten shoppingtur och en fika längs avenyn :)
/Yours truly.
Fröken Vähäkuopus
Nu är skolan officiellt slut och 4,5 års studier är egentligen över. Inoficiellt har jag tyvärr 6 veckors praktik kvar innan jag kan ta ut mitt examensbevis... Trist men ändå lite skönt att få friska upp praktiserandet innan man ska kasta sig ut i verkligheten.
Apropå verklighet ska jag på mitt livs första riktiga jobbintervju på onsdag! Det känns spännande och samtidigt MYCKET overkligt. Jag har liksom lite svårt att greppa att jag nu faktiskt ÄR lärare, på rikitgt. Lika mycket riktig lärare som alla de lärare jag själv har haft under alla dessa 16,5 år! LÄSKIGT. Men jag kommer bli så så bra! Eller faktiskt: jag ÄR så bra! Jag är grym, skulle själv vilja ha mig som lärare ;)
Intervjun rör en tjänst i år 6-9 i engelska och svenska. Och nej, jag har inte svensklärarkompetens, men jag anser att mina egna kunskaper räcker för att undervisa högstadieelever i mitt modersmål. Lägg dessutom till 3 kursers utbildning i engelska på extremt hög grammatisk och språkanalytisk nivå, så tror jag inte det blir några störe problem.
Fröken Anne, eller kanske hellre: "Ms Vähäkuopus". Ja, jag ska tvinga mina elever att kalla mig fröken Vähäkuopus. Antingen det eller IG, det är bara att välja ;)
Efer mycket slit med examensarbetet gick opponeringen rätt bra tror jag. Fick inte så värst mkt kritik och en hel del positiva utlåtanden. Ska göra en del småjusteringar bara men inget stort behöver ändras. Skulle bli förvånad om jag inte får minst VG...
Idag är det dock första lördagen på 4,5 år som jag inte har ngt skolarbete alls att ägna mig åt, detta kommer att firas med en helt ledig slappdag! En promenad till skolan för att lämna in det sista skriftliga verket och en fika kanske, mer än så händer inte idag. Skulle vilja träna, men eftersom jag var så klumpig och halkade i onsdags och därmed ådrog mig en REJÄL lårkaka på rumpan/låret, har jag lite svårt att springa... Men det gööör inget, jag är ledig och kan göra det en annan dag!
Ha en bra dag alla!
/Yours truly.
da´n, före da´n, före da´n. före da´n...
Julafton närmar sig med stormsteg, och ikväll medan Johan smaskar i sig fint julbord ska jag minsann slå in julklapparna ;)
Ex.arbetet blev som utlovat färdigt igår. ÄNTLIGEN. Det enda som saknas nu är egentligen ett litet abstrakt på 150 ord sedan är det finito! Helt otroligt skönt, men även lite sentimentalt. Det sista arbetet jag gör under min studiekarriär... och jag tror faktiskt det är helt OK, kan nog få till ett VG.
För övrigt har jag insett att jag måste börja träna igen. Har varit lite stiltje på den fronten de senaste två veckorna, men nu jäklar ska jag bli fit igen! Det är så otrevligt att gå runt och känna sig dallrig ofast, även om inget syns så kan jag lova att det känns! MEN, nu är det hårdträning som gäller tillsammans med lite mer frukt och grönt och lite mindre socker... :)
Idag väntar läsning om hållbar utveckling och folkhälsa inför litt.sem imorgon. Blandade känslor inför det faktiskt... det är förvisso ganska intressant men det vore inte helt fel att bara vara hemma och förbereda inför julen...
Ha en bra torsdag folket!
Egypten, mammas födelsedag, jul, pappa och lägenhetsförsäljning...
Veckan flög förbi och förutom kvällsäventyr i Hurghadas fattigaste stadsdelar, hann vi med: en snorkeldag i röda havet där vi simmade med muränor och nemo-fiskar, en heldag i Kairo där vi klättrade i Cheopspyramiden (den störtsta såklart!), och så mycket mys man bara kan föreställa sig! Detta kantades av 100% sol och GRATIS mat och dryck :D
Ibland är livet helt ok faktiskt ;)
Nu är man dock åter tillbaka i verkligheten med allt vad det innebär.
Min finaste mamma firade en milstolpe här i veckan då hon galant avklarade ännu ett levnadsår. Tyvärrr kunde jag inte ge henne en kram då, men mamsen: du får dubbla på julafton!
Har även hunnit införskaffa alla julklappar som nu väntas på att bli inslagna. Här måste jag erkänna att jag frångått min tradition att ha allt inslaget och klart en vecka före jul, detta beror på det oändliga arbetet med examensarbetet. Dock beräknas detta bli 100% färdigt i eftermiddag, så då kan jag minsann ägna all min energi åt julförberedelserna!
Saker och ting går även åt rätt håll vad beträffar min käre far, som nu äntligen har fått ordentligt bra hjälp. Det finns inte ord som kan beskriva hur glad jag är för detta, och inte heller för att beskriva hur förbannad jag är på att det måste gå så långt innan en människa tilldelas hjälp. Ofattbart i detta land som ligger så högt på listor när det kommer till hälso-/sjukvård.
Det enda magontet som återstår nu är försäljningen av lägenheten som inte går åt något håll alls...
Mormor frågade vad vi vill ha i julklapp. Jag önskar mig mest av allt att tomten kom och köpte vår lägenhet så vi kan flytta in i vårat fina hus...
Här är några bilder från vår resa!
Hjärtat vid en av hotellets pooler!
Självklart chokladkalender med!
Snygg pose vid biljardbordet ;)
Försöker se avslappnad ut i halvläskig stadsdel...
Nöjda på snorkelbåten efter första vändan bland koraller!
BAD :)
...på paradisön! (med påminnande skylt för de glömska)
BILDBEVIS!
Galet stora var de...
Glad turist!
Glada turister vid Kairos största basarområde!
Solen går ned över Kairo
Beachsnygging 1 ;)
Beachsnygging 2 :)
Det var delar ur vår resa!
Helst av allt
Det går ju inte ihop egentligen men precis så känner jag mig nu.
I nuläget är det så galet mycket som skall tas tag i och fixas att jag inte hinner stanna upp och reflektera över stunden.
Och lika bra är väl det för om jag hade möjlighet att stanna upp och känna efter så skulle jag nog gå sönder.
Pappa är sjuk.
Uppsatsen skall in på måndag egentligen, men jag har beskrivit situationen och fått dispens till torsdag innan vi åker till egypten,
Det är fortfarande oklart om vi kan köpa huset eller inte eftersom ingen har köpt lägenheten ännu.
Hur jag mår?
Om magsår är den svidande och otäcka känslan precis där bröstkorgen går ihop som gör att jag måste gå dubbelvikt om dagarna är det nog det jag har.
Semester är precis vad som behövs. Komma bort från vardagen och bara ta hand om varandra.
Detta har varit ett jävligt år,men samtidigt mår jag bättre än någonsin.
Vi ska julpynta ikväll. Pynta, äta pepparkakor och lyssna på julmusik.
Men helst av allt vill jag bara krama min pappa.
Min Pappa
han kan allt.
Min pappa är starkast,
han lyfter mig,
Min pappa är sjuk,
han måste bli frisk.
Jag behöver honom.
