Fadder till en apa?
...det är något jag faktiskt funderat på ett bra tag och genom Jane Goodall's hemsida (rätt ironiskt namn för den delen) http://www.janegoodall.org/ kan man faktiskt göra det, allt för att rädda schimpanserna!
Idag bär det iväg (hem) till Uppsala på en liten "minisemester med Karin! Tänkte vara där över helgen och passa på att ta en tur till Hufvudstaden för liiite shopping, men det ska vara ytterst lite det. Ska faktiskt bli skönt med lite miljöombyte :)
Annars inte så mkt nytt, var på dans (ja, RIKTIG dans, med ännu mer pensionärer igen) i Tisdags med Tomas, och det dansedes hej vilt till mestadels Arvingarna! Jag kan inte rå för det men jag är lite nördig när det gäller logdanser... är lite uppvuxen med sånt och tycker faktiskt det är lite mysigt! Öl, Chokladhjul och en massa glada människor, vad mer kan livet erbjuda?
Nu måste jag kasta mig på cykeln ner till stationen!
Ha det wunderbar!
/Yours truly
Idag bär det iväg (hem) till Uppsala på en liten "minisemester med Karin! Tänkte vara där över helgen och passa på att ta en tur till Hufvudstaden för liiite shopping, men det ska vara ytterst lite det. Ska faktiskt bli skönt med lite miljöombyte :)
Annars inte så mkt nytt, var på dans (ja, RIKTIG dans, med ännu mer pensionärer igen) i Tisdags med Tomas, och det dansedes hej vilt till mestadels Arvingarna! Jag kan inte rå för det men jag är lite nördig när det gäller logdanser... är lite uppvuxen med sånt och tycker faktiskt det är lite mysigt! Öl, Chokladhjul och en massa glada människor, vad mer kan livet erbjuda?
Nu måste jag kasta mig på cykeln ner till stationen!
Ha det wunderbar!
/Yours truly
"Då skulle vi kunna anställa apor"
Hej alla!
Efter en veckas hårt slit som i helgen avslutades med två tolvtimmars-skift är jag nu ledig en HEL vecka! Nog för att det skulle vara det mest ostimulerade yrket man kan tänka sig och att hjärnans kompetens förmodligen halverats efter några månader (något jag redan nu tycker mig känna av), så måste jag ändå erkänna ett det är fruktansvärt lättförtjänta pengar, och som vår samordnare själv sa "om inte mer än så krävs, då kan vi lika gärna anställa apor", så sant, så sant...
Det är faktiskt lite skrämmande hur insnöade många är där nere, de kan inte mycket annat än livet där på Sandvik. Skulle man fråga någon vad de egentligen tycker om diverse företeelser ute i världen, ta t.e.x. den tidigare nämnda situationen i Libanon skulle de förmodligen inte ens veta var Libanon ligger eller ens om det är ett land eller en stad, utan i stället lite vilset försöka skaka av sig frågan med något i stil med -Äh, det där, vem orkar bry sig om det? Allt för att dölja sin okunskap. På en än mer fundamental fråga så som vilket parti de kommer att rösta på till hösten, skulle alla UTAN TVEKAN svara Socialdemokraterna av den simpla anledningen att deras föräldrar alltid gjort det, eller för att det bara helt enkelt är underförstått att Sossarna är det enda alterativet och helt enkelt måste vara bäst eftersom de så gott som alltid haft makten i Sverige. Även detta handlar förstås om okunskap och rädsla för att skilja sig från mängden. Att Skilja sig från mängden är nog förresten inte bara Sandviken kommuns, utan hela Gästriklands största rädsla...
Nog om detta, nu är jag ute på djupt vatten känner jag och såklart drar jag inte alla över en kam, det finns givetvis även en hel del anställda som är mycket koka och allmänbildade!
Idag ska det fikas (fikas??) med Farmor Maja och pojkvän Tomas uti det gröna! Farmor är med i en pensionärsgrupp (även den faktiskt relaterad till Sandvik AB) som träffas varannan Onsdag och äter mat och även ibland arrangerar resor till olika platser och arrangemang, och idag har de öppet hus. Självklart var min kära Farmor (som för övrigt är min mammas farmor, men som "adopterat" mig eftersom min "riktiga" farmor är bosatt i Finland) eld och lågor och ville väldigt gärna ta med mig dit!
Så kl 13 idag mina vänner, sitter Anne med pojkvän tillsammans med ca 15 pensionärer mitt i Sandviken och fikar ute i det Gröna : )
Ha en underbar dag!
Efter en veckas hårt slit som i helgen avslutades med två tolvtimmars-skift är jag nu ledig en HEL vecka! Nog för att det skulle vara det mest ostimulerade yrket man kan tänka sig och att hjärnans kompetens förmodligen halverats efter några månader (något jag redan nu tycker mig känna av), så måste jag ändå erkänna ett det är fruktansvärt lättförtjänta pengar, och som vår samordnare själv sa "om inte mer än så krävs, då kan vi lika gärna anställa apor", så sant, så sant...
Det är faktiskt lite skrämmande hur insnöade många är där nere, de kan inte mycket annat än livet där på Sandvik. Skulle man fråga någon vad de egentligen tycker om diverse företeelser ute i världen, ta t.e.x. den tidigare nämnda situationen i Libanon skulle de förmodligen inte ens veta var Libanon ligger eller ens om det är ett land eller en stad, utan i stället lite vilset försöka skaka av sig frågan med något i stil med -Äh, det där, vem orkar bry sig om det? Allt för att dölja sin okunskap. På en än mer fundamental fråga så som vilket parti de kommer att rösta på till hösten, skulle alla UTAN TVEKAN svara Socialdemokraterna av den simpla anledningen att deras föräldrar alltid gjort det, eller för att det bara helt enkelt är underförstått att Sossarna är det enda alterativet och helt enkelt måste vara bäst eftersom de så gott som alltid haft makten i Sverige. Även detta handlar förstås om okunskap och rädsla för att skilja sig från mängden. Att Skilja sig från mängden är nog förresten inte bara Sandviken kommuns, utan hela Gästriklands största rädsla...
Nog om detta, nu är jag ute på djupt vatten känner jag och såklart drar jag inte alla över en kam, det finns givetvis även en hel del anställda som är mycket koka och allmänbildade!
Idag ska det fikas (fikas??) med Farmor Maja och pojkvän Tomas uti det gröna! Farmor är med i en pensionärsgrupp (även den faktiskt relaterad till Sandvik AB) som träffas varannan Onsdag och äter mat och även ibland arrangerar resor till olika platser och arrangemang, och idag har de öppet hus. Självklart var min kära Farmor (som för övrigt är min mammas farmor, men som "adopterat" mig eftersom min "riktiga" farmor är bosatt i Finland) eld och lågor och ville väldigt gärna ta med mig dit!
Så kl 13 idag mina vänner, sitter Anne med pojkvän tillsammans med ca 15 pensionärer mitt i Sandviken och fikar ute i det Gröna : )
Ha en underbar dag!
En dag av visdom
Idag har det varit en lång dag på jobbet och mina axlar värker (eller verker eftersom jag ju jobbar på ett stålverk, dåligt jag vet). Rätt skönt ändå måste jag säga för mellan alla lyft av sk slädar som transporterar rören in och ut ur ugnen (där fick ni även en liten arbetsbeskrivning!) har man gått om tid att sitta och lyssna på radion och läsa tidningen :)
Idag har jag förutom situationen i mellanöstern som det stod i tidningen (egentligen dumt att referera till situationen eftersom det tyvärr mer eller mindre alltid pågår en något mindre fredlig "sitation" där nere, men jag ska inte ge mig in på det för det är VERKLIGEN INTE mitt ämne, det där är mer Ninas område och det här är redan nu en väldigt lång parentes!), även läst om en rätt vis, Fransk, man vid namn Honoré de Balzac. Jag har inte alls haft någon koll på honom tidigare, men jag lärde mig idag att han var rätt långt före sin tid (även detta ett rätt konstigt uttryck; hur kan man vara före sin tid??). Han var kort och gott den som genomskådade det dåtida romantiserade samhället i 1800-talets Frankrike (han hade en mindre romantiskt teri som gick ut på att ALLT går att köpa för pengar) och han var sin tids första författare att skriva realistiska romaner (något som knappt existerade) som speglade den VERKLIGA verkligheten... Förstå vad tufft att stå upp emot ett helt samhälle som har fullt upp med att leva upp till alla ideal och dessutom våga (antagligen med en hel del ironi) påstå att mäniskan till naturen är självisk och full av girighet (nu kanske det inte var exakt så han filosoferade, men i stora drag!) All heder till Honoré.
Annat jag kommit underfund med idag är att jag saknar mina kompisar. Detta låter väl kanske inte så märkvärdigt, men för mig är det faktiskt något helt nytt. Jag har inte tidigare känt något större behov av att umgås så mkt med mina vänner (har för den delen inte haft så många,förmodligen just pga mitt frånvarande behov!) och har alltid varit en sådan där tjej som har en bästa tjejkompis som man är fastklistrad med och tänkt att "jag behöver inga fler", men nu, sedan jag fått mina "nya" vänner känner jag hur viktiga ni faktiskt är, trots att vi ännu inte känner varandra SÅ bra.
Jag har liksom trätt in i helt ny värld på ett vis, jag är "en i gänget" och det känns toppen! Tack flickor.
Nu kom min älskling Tomas hem och det är snart dags att steka pannkakor, det är ju trots allt Torsdag! Eftersom jag i annat fall är sådan traditionsextremist (nytt ord?), tänkte jag försöka haka på det tradtionella man-ska-äta-pannkakor-på-torsdagar-för-det-har-man-gjort-hur-länge-som-helst-köret!
Ha det härligt alla!
/Yours Truly
Idag har jag förutom situationen i mellanöstern som det stod i tidningen (egentligen dumt att referera till situationen eftersom det tyvärr mer eller mindre alltid pågår en något mindre fredlig "sitation" där nere, men jag ska inte ge mig in på det för det är VERKLIGEN INTE mitt ämne, det där är mer Ninas område och det här är redan nu en väldigt lång parentes!), även läst om en rätt vis, Fransk, man vid namn Honoré de Balzac. Jag har inte alls haft någon koll på honom tidigare, men jag lärde mig idag att han var rätt långt före sin tid (även detta ett rätt konstigt uttryck; hur kan man vara före sin tid??). Han var kort och gott den som genomskådade det dåtida romantiserade samhället i 1800-talets Frankrike (han hade en mindre romantiskt teri som gick ut på att ALLT går att köpa för pengar) och han var sin tids första författare att skriva realistiska romaner (något som knappt existerade) som speglade den VERKLIGA verkligheten... Förstå vad tufft att stå upp emot ett helt samhälle som har fullt upp med att leva upp till alla ideal och dessutom våga (antagligen med en hel del ironi) påstå att mäniskan till naturen är självisk och full av girighet (nu kanske det inte var exakt så han filosoferade, men i stora drag!) All heder till Honoré.
Annat jag kommit underfund med idag är att jag saknar mina kompisar. Detta låter väl kanske inte så märkvärdigt, men för mig är det faktiskt något helt nytt. Jag har inte tidigare känt något större behov av att umgås så mkt med mina vänner (har för den delen inte haft så många,förmodligen just pga mitt frånvarande behov!) och har alltid varit en sådan där tjej som har en bästa tjejkompis som man är fastklistrad med och tänkt att "jag behöver inga fler", men nu, sedan jag fått mina "nya" vänner känner jag hur viktiga ni faktiskt är, trots att vi ännu inte känner varandra SÅ bra.
Jag har liksom trätt in i helt ny värld på ett vis, jag är "en i gänget" och det känns toppen! Tack flickor.
Nu kom min älskling Tomas hem och det är snart dags att steka pannkakor, det är ju trots allt Torsdag! Eftersom jag i annat fall är sådan traditionsextremist (nytt ord?), tänkte jag försöka haka på det tradtionella man-ska-äta-pannkakor-på-torsdagar-för-det-har-man-gjort-hur-länge-som-helst-köret!
Ha det härligt alla!
/Yours Truly
En ny Era
Ja ja ja...
Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig :o)
Jag erkänner att jag funderat på det här med bloggar en del och trots att jag tidigare tyckt att det inte direkt är något för mig (att blotta sina tankar för allmänheten verkade lite skrämmande) så har jag nu i alla fall gjort slag i saken och anslutit mig till mängden (N och B; känn er träffade!). Jag måste även tillägga att jag inte är någon höjdare på datorer och div. funktioner, så om allt på denna sida bara ser jätteknasigt ut någon gång så är det för att jag inte har någon aning om vad jag håller på med!
Det om det!
Detta kommer inte att på något vis fungera som ett politiskt verktyg el ngt annat medium genom vilket jag tänker försöka övertyga världen om ditt o datt, utan denna sida är enbart till för att yttra mina tankar och för att hålla alla intressenter uppdaterade om min (just nu) något ensidiga vardag!
Eftersom jag så gott som alltid har skrivit vanlig, hederlig, traditionell dagbok tänkte jag att det kanske kunde vara rätt skoj ändå att ta det ett steg längre och göra mina (ibland mer genomtänkta än andra) skriverier offentliga! Det kan ju faktiskt vara rätt kul att få höra vad andra tycker och tänker om det jag skriver :o)
Så, med detta hoppas jag att inom kort kommer filura ut hur detta fungerar och att någon där ute kanske kan få något i utbyte av det jag skriver!
Lev väl!
Anne
Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig :o)
Jag erkänner att jag funderat på det här med bloggar en del och trots att jag tidigare tyckt att det inte direkt är något för mig (att blotta sina tankar för allmänheten verkade lite skrämmande) så har jag nu i alla fall gjort slag i saken och anslutit mig till mängden (N och B; känn er träffade!). Jag måste även tillägga att jag inte är någon höjdare på datorer och div. funktioner, så om allt på denna sida bara ser jätteknasigt ut någon gång så är det för att jag inte har någon aning om vad jag håller på med!
Det om det!
Detta kommer inte att på något vis fungera som ett politiskt verktyg el ngt annat medium genom vilket jag tänker försöka övertyga världen om ditt o datt, utan denna sida är enbart till för att yttra mina tankar och för att hålla alla intressenter uppdaterade om min (just nu) något ensidiga vardag!
Eftersom jag så gott som alltid har skrivit vanlig, hederlig, traditionell dagbok tänkte jag att det kanske kunde vara rätt skoj ändå att ta det ett steg längre och göra mina (ibland mer genomtänkta än andra) skriverier offentliga! Det kan ju faktiskt vara rätt kul att få höra vad andra tycker och tänker om det jag skriver :o)
Så, med detta hoppas jag att inom kort kommer filura ut hur detta fungerar och att någon där ute kanske kan få något i utbyte av det jag skriver!
Lev väl!
Anne