Man kan inte få allt
Ok, då kör vi igen!
Efter en tids frånvaro är det så dags att åter ta upp skrivandet.
Mycket har hänt sedan sist och mitt liv ser nu lite annorlunda ut. Utan att säga alltför mycket kan jag ändå avslöja att jag är åter i Uppsala. Likt en tomte på sitt loft sitter jag nu i min andrahandshyrda lägenhet och tillvaron i allmänhet känns väl sisådär stabil... Men men, tiden visar var vi hamnar.
Livet i allmänhet ser dock i stort lika ut: tragglar historia på dagarna, tränar så fort tid ges och försöker därimellan hinna med vänner och familj... Ett pussel som alltid! Då och då infinner sig även prestationsångesten, sin vana trogen, och jag får dåligt samvete för att jag inte hinner med allt så bra som jag skulle vilja.
Denna gång är det en del vänner och främst familjemedlemmar som blivit lidande av mitt till synes nonchalanta beteende... Ni vet vilka ni är och jag vill att ni ska veta att jag, mitt uppträdande till trots är er evigt tacksam.
Det är, som ni vet, inte alltid helt lätt. Men nu äntligen börjar jag känna att jag har samlat ihop bitarna och kan återgå till mitt jag, vara den jag egentligen är och framför allt: den jag vill vara.
Jag hoppas att även jag kan finnas här för alla er om ni någon gång behöver någon att luta er mot.
Var hemma i skogen för första gången på väldigt länge i fredags. Det behödes. Jag behövde få andas frisk luft, behövde få gå i raggsockor och mysbyxor, behövde få en kram av mamma.
Det är alltid så skönt att komma hem, om så bara för en dag. Jag hoppas dock kunna stanna längre nästa gång.
Något som däremot glädjer mig mycket är att jag återfunnit en gammal, mycket god vän, En vän som länge har utgjort en stor saknad finns åter i mitt liv. Om än väldigt smått så finns hon ändå igen och det gör mig oerhört glad. Kram på dig vännen. Jag vet att du har det tungt nu, men jag vill att du ska veta att det betyder så mycket för mig att vi hittat varandra igen. Jag finns här för dig trots all tid som gått...
Till sist måste jag även passa på att gratulera både lillasyster och S till deras comeback i världens bästa klubb! Fy tusan vad skoj, jag önskar att jag också fick vara med och leka boll igen... Men men, man kan inte få allt.
Efter en tids frånvaro är det så dags att åter ta upp skrivandet.
Mycket har hänt sedan sist och mitt liv ser nu lite annorlunda ut. Utan att säga alltför mycket kan jag ändå avslöja att jag är åter i Uppsala. Likt en tomte på sitt loft sitter jag nu i min andrahandshyrda lägenhet och tillvaron i allmänhet känns väl sisådär stabil... Men men, tiden visar var vi hamnar.
Livet i allmänhet ser dock i stort lika ut: tragglar historia på dagarna, tränar så fort tid ges och försöker därimellan hinna med vänner och familj... Ett pussel som alltid! Då och då infinner sig även prestationsångesten, sin vana trogen, och jag får dåligt samvete för att jag inte hinner med allt så bra som jag skulle vilja.
Denna gång är det en del vänner och främst familjemedlemmar som blivit lidande av mitt till synes nonchalanta beteende... Ni vet vilka ni är och jag vill att ni ska veta att jag, mitt uppträdande till trots är er evigt tacksam.
Det är, som ni vet, inte alltid helt lätt. Men nu äntligen börjar jag känna att jag har samlat ihop bitarna och kan återgå till mitt jag, vara den jag egentligen är och framför allt: den jag vill vara.
Jag hoppas att även jag kan finnas här för alla er om ni någon gång behöver någon att luta er mot.
Var hemma i skogen för första gången på väldigt länge i fredags. Det behödes. Jag behövde få andas frisk luft, behövde få gå i raggsockor och mysbyxor, behövde få en kram av mamma.
Det är alltid så skönt att komma hem, om så bara för en dag. Jag hoppas dock kunna stanna längre nästa gång.
Något som däremot glädjer mig mycket är att jag återfunnit en gammal, mycket god vän, En vän som länge har utgjort en stor saknad finns åter i mitt liv. Om än väldigt smått så finns hon ändå igen och det gör mig oerhört glad. Kram på dig vännen. Jag vet att du har det tungt nu, men jag vill att du ska veta att det betyder så mycket för mig att vi hittat varandra igen. Jag finns här för dig trots all tid som gått...
Till sist måste jag även passa på att gratulera både lillasyster och S till deras comeback i världens bästa klubb! Fy tusan vad skoj, jag önskar att jag också fick vara med och leka boll igen... Men men, man kan inte få allt.