Snöoväder och Uppgiftslös
Det kanske inte är det mest intelligenta program som visas på tv men det får mig åtminstone att må bra tillskillnad från diverse dokumentärer och andra serier, och det är väl minst lika viktigt?
Jag befinner mig på "hemmaplan" nu och det råder snöoväder sedan tre dygn tillbaka...
Jo, det är sant, det har snöat i snart fyra dagar... Och vad är väl då bättre än att sitta inne under filten med inspelade avsnitt av världens bästa feel good serie?
För övrigt händer inte mycket denna vecka, jag har för första gången sedan många år tillbaka gått på sportlov! Eleverna på skolan har sportlov denna vecka och då får ju fröken Anne också vara ledig!
Men jag ska säga er att det inte alltid är helt enkelt att vara ledig.
Det är inte ofta som man verkligen inte har ett antal måsten som ligger på hög...
Observera här att det är skillnad på att vara ledig och att verkligen vara ledig:
När man studerar vid universitet eller högskola har man visserligen lov ibland och det heter då att man är "ledig", men alla vi som studerar på eftergymnasial nivå vet att det sällan innebär ledig i ordets rätta bemärkelse. Det är oftast så (rätta mig om jag har fel) att man trots den så kallade "ledigheten" har någon bok att läsa eller något pm eller någon uppsats att skriva... man är med andra ord inte alls ledig.
Ledig på universitetsspråk betyder med andra ord att man inte har schemalagda lektioner, men inte nödvändigtvis att man är uppgiftslös...
Men det är precis vad jag är nu, uppgiftslös.
Jag tar en titt ut genom fönstret och ser solen skina på de stora snöflingorna som sakta närmar sig marken,
Ett tjockt vitt täcke vilar på hustaken där röken stiger ur de frostade skorstenarna,
Någon går med sin hund, andedräkten bildar små moln efter dem vartefter de lämnar små fotavtryck
i den nyfallna snön...
Jag är ledig.
Endats då lägger man märke till sådant här
och endast då kan ett tre dagars snöoväder lämna ett leende på läpparna.
Jag tror lärayrket kommer att passa mig ypperligt!
Nog för att det är oerhört tröttsamt emellanåt men man får så mycket tillbaka, och då inte bara i form av ledighet... : )
Är det så här det ska vara??
Är ute på praktik nu i 8 veckor och känner mig helt bortkopplad från världen.
Jag lever i skolan.
Som tur är har jag haf turen att hamna på en riktigt bra skola men en suverän handledare, men allt annat i mitt liv är liksom på hold...
Jag går till skolan 07.45, planerar lektioner, askulterar och håller lektioner för att vid (i bästa fall) 16.00 pallra mig hemmåt.
Och det är ju inte så att jag är ledig när jag kommer hem...
Är det så här livet blir?
Är det så här det ska vara?
Det är inte alls skoj att inte ha vare sig tid eller ork att träffa vänner, trots att de kanske t.o.m med bara bor ett par steg bort.
Det är inte skoj att komma hem och vara så trött att man inte ens orkar laga mat eller ännu hellre: träna.
Jag som i vanliga fall tränar 3-4 ggr i veckan, har tränat 1 (!!!) gång på två veckor nu...
Det enda man känner för att göra när man kommer hem efter en heldag med årskurs sjuor, är att slänga sig på sängen och glo på tv..
Inte konstigt att man blir deprimerad.
Ikväll ska jag och Karin ta en sen kvällspromenad, det blir första gången på ett par veckor som vi gör någonting över huvud taget tillsammans. Hon bor vägg i vägg med mig.
Hoppas ni har det bra där ute i världen alla mina vänner.
Jag saknar er...
Själv har jag blivit inlåst i klassrummet och väntas inte släppas ut förrän fredagen den 16:e mars...
Yours, very tired, truly.